Kategoriarkiv: Fashion Week

Cheap Monday AW11

[youtubeplay id="cK1fqxpibwA" width="720" height="580"]

Gårdagen bjöd, som tidigare nämnt, på modevisning. Skyndade mig in till stan efter jobbet för att få mig åtminstone en liten glimt av den svenska modeveckan innan den tog slut. Ja för en hel vecka är det ju knappast. Utan snarare tre dagar. Vilket är oerhört futtigt kanske. Men det är tre riktigt välfyllda dagar som vi kan vara riktigt stolta över.

Cheap Monday bidde det. Och hur visningen var kanske jag ska låta experterna få uttala sig om, även om jag bara håller med hälften av gångerna visserligen. Bäst tyckte jag om en viss röd sammetsklänning som ska bli intressant att få klämma på när den kommer i butik. Men överlag var herrsidan mest intressant i mina ögon. Vad jag gillar mest med Cheap Monday är att allting är så bärbart. Tråkigt kan vissa tycka. Jo, jämför man med en parisisk visning à la Gaultier, eller varför inte Galliano, så ja visst. Men båda delarna har sin charm.

Roligast var det dock för min del att för första gången ta del av den svenska modescenen så nära. Jag har tidigare inte deltagit under svenska modeveckan. Så många virtuella ansikten blev helt plötsligt fysiska. Det var en stor massa som var inbjudna, hundratals! (Sympatiskt drag av Cheap Monday) Men där någonstans kunde jag urskilja bland annat Frida Fahrman (modeprofil Kanal 5), Andreas Wijk (modebloggare och sångare), Kleerup (låtskrivare och musiker), Cia Jansson (ELLEs Creative Director), Nina Johansson (moderedaktör Sofis Mode), Columbine Smille (stylistassistent och modebloggare), Marcella Mravec (moderedaktör Metro) och Margareta Van den Bosch (Creative Director H&M).

Bland annat. Om det nu säger er något. Måste erkänna att jag har noll koll på hur modeintresserade ni är, kära läsare. Så jag håller namndroppandet kort. Kika på videon ovan istället. Från slutet av visningen. När Örjan Andersson, Ann-Sofie Back och crew kommer ut för att ta emot folkets jubel. Lyssna också på den härliga musiken som Kleerup, dagen till ära hade komponerat ihop. Samme man hade även fått designa en t-shirt som vi på raderna längst fram hade lyckan att få varsin av. Till höger i bild har ni också Frida Gustavsson, denna modell som överöses just nu med lovord från modemaffian runtom i världen, och därmed också fick öppna hela showen.

Men jösses. Jag kan prata mode hur länge som helst. Har försökt hålla detta kort. Förhoppningvis också gott. Nu ska  jag krypa ner i sängen.

Fashion Week Paris

Fashion Week i Paris är i full gång. Jag.Är.Bitter. Över att vara i Sverige vid det här laget. Inte roligt. För jag minns ju, hur in i sjutsingen fabulous det var varje gång. På dagarna när jag sprang mellan visningarna, spanade in modeikonerna, fotades av streetstylefotograferna och själv lekte streetstylefotograf. Men också allt omkring som var. Hur en blommande Paris blommade om möjligt ännu mer. För alla tävlade om att vara snyggast, trendigast och coolast. Festerna med kostymnissar med blommor i kragen, modeller i sjöjungfruklänningar och redaktörer i de senaste skyhöga klackarna. Bland annat minns jag hur jag fick en streetstylefotograf i hälarna. Dum som jag var hade jag gett honom mitt nummer. Inte visste jag liksom. När han en dag ringde mig fyrtio gånger för att kolla var jag befann mig så kände jag att situationen började bli lite läskig. Eeh.

Eller när jag stod och fick min bok signerad av självaste Scott Schuman (Sartorialist) och helt plötsligt inser att ingen mindre Carine Roitfeld har joinat oss och vi alla tre står och samtalar. Armnyp!

Eller när en supersnygg, lång amazonkvinna med rött sprakande hår och knallröd klänning tittar snett på mig i fem minuter under en fest. Till slut böjer hon sig fram emot mig så jag känner mig som en dvärg och frågar var mitt armband kommer från. Marc Jacobs, svarar jag lite förvånat varvid hon utbrister högt och irriterat: ”Ah that Marc Jacobs, always copying everything!” Jo, då kände jag mig liten. Förstod ingenting alls. Historierna är många. För galningarna är många. Konstant dramatik. Divalater. Uppmärksamhetstörst. Älskar’t.

English: Fashion Week in Paris and I hate to not be there right now. I miss all the drama, the fuzz and buzz, the gorgeous people, the photographers, the parties… Have so many unforgettable memories from the previous seasons.

(Old pictures.)

Acne shoes på Kate Lanphear

Visst påminner pumpsen lite om dessa toksnygga kilklackarna från Acne på bilden nedan? Jag undrar lite var inspirationen kommer ifrån då mina är vintage. Alltså om det finns en gemensam nämnare hos dem. För det kan knappast vara en slump?

Som förresten sågs på Kate Lanphears fossingar under Fashion Week i våras. För er som inte vet så är Kate Style Director på amerikanska Elle och en pusselbit av modeeliten som alltid sitter ”Frow”- det vill säga front row.

Once cool then cold

[youtube VXCHeYUhjBU 720 580]
First came this…

[youtube zF8o7naOqb4 720 580]
… and this. And the fashion world went crazy starting to wonder who might be the next one? They spoke of Carolina Herrera, Tomas Maier (Bottega Veneta), Hedi Slimane (once for Dior), Stefano Pilati (Yves Saint Laurent) and so on.

[youtubeplay id="VXCHeYUhjBU" width="720" height="580"]
… but soon H&M released the answer. It was Alber Elbaz. Everyone is now excited. H&M sure knows how to bring the best designers to work with them. Only a few months ago Mr Elbaz claimed he didn’t like mass production. Though with this collaboration he says it’s because he loves the idea about making H&M more luxurious rather than Lanvin is going public. Alber Elbaz seems to love Swedish design, first Acne and now H&M. Yes people, H&M is Swedish, there are actually people out there who don’t know that.

However. All credits to H&M. First creating this big buzz around their next collaboration, making people start to talk. Then releasing the big bomb, which proves to be their best and smartest collaboration ever. I think this time, even people who never been standing in line before will now actually do. Count on the biggest hype for H&M ever. Will you go?

Mr Elbaz in person. Sorry for the bad photos, I only had my phone with me at this occasion.

Napoleon och Dita von Teese

Ikväll var tanken att jag skulle gått på födelsedagskalas för Napoleon. Napoleon är en hund. Fråga mig inte om ras för den biten är jag superdålig på. Men en sådan där populär mini-bulldog ni vet. Napoleon är inte vilken hund som helst dock. Han tillhör en av de glamourösa damerna i Gentry de Paris. Och vad är det då? undrar ni säkert nu. Jag förklarar det här bäst genom att citera dem själva:

”The show will take you through the cobbled streets of Paris, to a ritzy nightclub, to the circus, and then whick you high in the heavenly sky, where chorus girls frolic among the clouds and stars.”

Det är alltså en glamourös burleskshow med fjädrar, kristaller och champagne i massor och med en gästspelning av ingen mindre än burleskdrottningen själv; Miss Dita von Teese. Showen låter magisk så att ha gått på det här partyt hade säkert varit ett bra smakprov då det var de inblandade i showen som höll i kalaset. Temat var just burlesk också. Varför äger jag inte en korsett, nätstrumpor och rosa lårhöga lackstövlar? Undrar om den där Napoleon kommer vara nöjd med sitt kalas…?

Jag såg den där omtalade Dita von Teese förresten under Fashion Week i höstas. Måste erkänna att jag tidigare inte förstått hypen kring den strippande damen. Men när jag stod ansikte mot ansikte med henne och såg hennes perfekta mjöklvita hy (förvisso säkert pudrad), precisa makeup, och med kurvor att döda för så förstod jag. Hon strålar verkligen och inte ett hårstrå sitter fel, bokstavligen. Hon var så perfekt så hon kändes overklig. Som en levande docka. Vad tycker ni om henne?

Hur som haver, om ni vill gå en show här i Paris och LidoMoulin Rouge eller Crazy Horse är fullbokat eller inte lockar, då är Gentry de Paris säkert ett superbra alternativ, om inte bättre. Garanterat mindre turister och fler parisare.

English: Tonight I was thinking of going to a birthday party for Napoleon. Napoleon is a dog. Don’t ask me about the breed, cause that’s something I never have a clue of. But one of those  popular mini bulldogs you know.  Napoleon is not just a regular dog. He belongs to one of the glamourous ladies in Gendry de Paris. And what is that? you might think now. I explain it best by quoting themselves:

”The show will take you through the cobbled streets of Paris, to a ritzy nightclub, to the circus, and then whick you high in the heavenly sky, where chorus girls frolic among the clouds and stars.”

So it’s a glamourous burlesque show with a lot of feathers, crystals and champagne and a guest role with noone less than  the burlesque queen herself: Miss Dita von Teese. The show seems to be magical so this party would probably be a good way too get a glimpse of it since it’s hosted by the same crew. The theme happened to be burlesque you see. Why don’t I own a corset, fishnet stockings and pink thigh high patent leather boots? Wonder if that Napoleon will be happy with his party?

By the way, I saw that so much spoken about Dita von Teese during Fashion Week last autumn. Have to admit that I earlier haven’t understood the hype about this stripper lady. But when I stood there, face to face with her, and saw her perfect milky skin (probably poudred), her precise makeup and with curves to die for, I understood. She really shines and as we say in Swedish: not a hair is wrong, literally.  She was so perfect that she almost felt unreal. Like a living doll. How do you like her?

However, if you want to see a show here in Paris and LidoMoulin Rouge or Crazy Horse are fully booked or not appealing, then Gentry de Paris is probably super nice choice, if not even better. Less tourists and more Parisians for sure.

Bild lånad HÄR.

Jag råkade klippa av huvudet på Dita von Teese när jag skulle ta fotot. Det blev nämligen sådan kaos när alla fick syn på henne att jag kastades framåt av trycket.

Men det var okej, för då plötsligt stod hon bredvid mig en stund. Då fick jag blygt och artigt ta ner kameran. Men så fort hon fortsatte gå… vad gör man inte för bloggen. Vilket liv kvinnan har. Ser ni den overkligt perfekta frisyren förresten? Var är babyhåret?

Begåvningen Nabil slår till igen

Kommer ni ihåg när jag berättade om min vän Nabil? Ni vet han som gav mig en hår make over inför sitt nya jobb? För er nya kan jag sammanfattade det lite kort. Nabil jobbade i New York i ett par år och var bland annat Martha Stewarts personliga hårstylist och gjorde håret på gästerna i Tyra Banks Show. Han flyttade tillbaka till Paris och blev tillkallad på intervju hos ingen mindre än Frankrikes främsta hårstylist John Nollet. Herr Nollet stylar främst håret på filmstjärnor är bland annat vackra Monica Beluccis personliga hårstylist. På sitt CV har han bland annat filmen ‘Amelie från Montmartre’ och diverse tidningsomslag.

Men det var min vän Nabil jag skulle berätta om. Han skulle på intervju för den här mäktiga herren och han valde mig som modell. Hans uppgift var:
Make it perfect. Think Chanel, think the little black dress and think gorgeous!

Klart jag nappade! Jag har varit supernöjd med förvandlingen han gjort och ser framemot nästa gång han ska styla mitt hår igen. Om ni vill höra mer om den coola upplevelsen så kolla i arkivet på september/oktober någon gång.
Nabil själv är modell och blev headhuntad av ingen mindre än den världskända designern John Galliano.
Nabil ser bara perfektion när han arbetar. När han således erbjöd sig att styla Max hår var vi inte sena med att tacka ja. Max behövde inte ens förklara vad han ville ha. Nabil visste precis vad han skulle ha och vilka är vi att säga emot? Inte för att Max hade mycket hår från början men det tog Nabil två timmar av precision och koncentration, med rakblad, sax och kniv till hans klient slutligen såg snyggare ut än någonsin. Som flickvän så är min åsikt väldigt viktig och jag vill tillägga att även jag är mycket nöjd! Det är ju inte för inte som en av hans klienter bland annat heter Marion Cotillard och Vanessa Paradis
Marion Cotillard tillsammans med Penelope Cruz på premiären av filmen Nine i Paris. Nabil stod för färg, klippning och styling kvällen till ära.
Min pojkvän på en inte alltför smickrande bild. Men vad ska jag göra när han aldrig vill ställa upp på modellbilder? Jag ska se till att det blir ändring. Var munken god Max?

English: Do you remember me telling about my friend Nabil? You know the guy who made a total make over with my hair because of his new job? I can summarise it shortly. Nabil worked in New York for a couple of years and was for instande Martha Stewarts personal hairstylist and made the hair of the guests on the Tyra Banks Show. He moved back to Paris and was called for an interview for no one less than the best hairstylist in France, John Nollet. Mister Noller style mainly movie stars and one of his clients is the amazingly beautiful Monica Bellucci for whom he is a personal hair stylist. On his resumé he has also the movie ‘Amelie from Montmartre‘ and a whole lot of magazine covers.

But it was Nabil I wanted to talk about. He was doing this interview for this great man and he chose me as his model. His assignement was:
Make it perfect. Think Chanel, think the little black dress and think gorgeous!
Of course I did it. Since then I have been super satisfied with the creation and I look forward until the next time he is going to style my hair. If you want to read more about the cool experience then check the archives during Septembre/Octobre.

Nabil only sees perfection while working. Thus when he offered to do Max’s hair we said yes and thank you right away. Max didn’t even have to explain what he wanted. Nabil new exactly. And who are we to argue against that? Not that Max had much hair to begin with but it took Nabil two hours av precision and concentration, with razor, scissor and knife until his client looked more gorgeous than ever. Being his girlfriend my opinion counts too and I want to add that also I was very happy. Now you understand why one of his clients is Marion Cotillard and Vanessa Paradis.

På klackar utan klack

Under förra modeveckan stötte jag på de här spelande figurerna några gånger. I sina dyra designerplagg stod de utanför modevisningarna och spelade flöjt och tamburin. De dansade i skor från Nina Ricci och Louis Vuitton och drog åt sig en massa uppmärksamhet för det bisarra skådespeleriet. Jag tyckte dem var underhållande och det verkade många fler tycka då de hade samlat på sig en massa massa mynt. Undrar bara om de, från kläderna att utgå, behövde det.

Här utanför Tulerierna.
Den blonda tjejen med de kolsvarta ögonbrynen bar ett par klackar från Louis Vuitton.
Herrn i sin tur hade slängt på sig ett par klackar utan klackar från Nina Ricci.
English: During Fashion Week I ran into this playing couple outside some of the shows. They played the flute and the tambourin and danced in designer shoes from Nina Ricci and Louis Vuitton. People, and me included, liked the bizarre show and they managed to collect a lot of money, the question is if they really needed it?

Anna Piaggi

Glömde visa fotot jag lyckades ta på Anna Piaggi. Om än bakifrån. Madame Piaggi skriver för italienska Vogue och är en känd modeikon över hela världen.
English: Forgot to show you the picture on the fashion icon and Vogue write Anna Piaggi.

Agenda


Ja… nu är Fashion Week över och jag tar farväl till veckans bibel. Tack för den här gången FW, även om vi inte sågs så mycket.

English: Fashion Week is over and I say goodbye to the bible of the week (above). See you next another time dear FW, and sorry I didn’t pay much attention this time.

More Chloé

Lite fler foton från gårdagen i Tulerierna.
English: Some more pictures from the Tuleries yesterday.



Dessa snygga damer var så upptagna med att låta alla fotografer fota dem så de inte hann till visningen. När det väl börjar släpps inte en kotte in nämligen, även om man är en skönhet som de två ovan. Vakterna är hårda. Det underliga är att många oftast faktiskt är sena…

Stövlar från Chanel.