Kategoriarkiv: Jag tycker till

Jag saknar

Minst en gång i veckan får jag frågor om Paris. På Facebook, skype, mail, privat, bloggen.

Så nu klickade jag in mig på bloggen och scrollade bakåt.

Hoppar mellan kategorierna. Blir alldeles så nostalgisk. Var det där verkligen jag? Mitt liv? Vilken tid det var! Vilka minnen. Tusan vad glad jag är för den erfarenheten. Vad allt gick så snabbt. Så svårt det var. Vad roligt jag hade. Så mycket människor jag träffade. Historiska personer. Kända personer. Knäppa personer. Underbara personer. Personer som blev vänner. Några jag aldrig mer vill stöta på. Andra som blev ett roligt minne eller en historia ingen någonsin kommer tro på. Kvällar jag för alltid kommer vilja längta tillbaka till. Gator som för alltid kommer ge mig fjärilar i magen. Dofter som alltid kommer klämma fram tårar. Hur hårt jag än blundar för att förhindra det.

Jag saknar Paris.

The time of my life

Ikväll är min käre kille ute ”med grabbarna och röjer”. Med mina fina killkompisar. Allihopa. Mat, förfest och klubb verkar ha stått på schemat på västkusten. Själv sitter jag på mitt hotellrum i huvfudstaden. I min ensamhet. I all min tysthet. Och tycker faktiskt det är alldeles så förträffligt. Är så trött i knopp och kropp efter en hård vecka. Så många nya människor, uppgifter, termer, tester, certifieringar, programvaror, processer, kurser. Så ensamheten lockar. Tystheten med. Jag behöver vila huvudet. I Paris är det modeveckan just nu. Något jag varit med på några gånger och haft the time of my life som det så fint heter. Hade jag tillfrågats för två år sen var jag helst skulle vilja befinna mig just nu hade svaret varit just Paris och modeveckan. För precis så kul, koolt och knäppt som man tror det ska vara, är det.

Men hur konstigt det än må låta. Så är jag så in i sjutsingen nöjd med min tillvaro just nu. Visst, ett riktigt hem hade inte skadat. Diverse andra önskemål och drömmar fattas mig som alltid. Men överlag. Så känner jag ro.

Ro. Det återkommer vi till. För nu ska jag se en serie i sängen så jag slipper lyssna på kylskåpet två meter ifrån mig som brummar och kluckar.

Ett samtal bort

1

Det är märkligt det där med livet. Jo men det är det. Hur ett liv tas ifrån en och två andra kommer till. En fjärde får besked om att livet kanske kan avslutas. Två söner som kanske kan bli utan mor. En man som blir morfar för första gången. En kvinna som mister en syster. En vän som fyller ytterligare ett år. Glädje blandas med sorg. Glädjetårar med sorgetårar. Känslorna som kommer äter upp en. Hjärtat som gör ont. Hoppet som blandas med förtvivlan. Där i mitten någonstans står man själv. Ej benägen att agera. Men att känna med, trösta, gratulera, glädjas, stödja och lyssna. Där man räcker till. Ett samtal bort och dagen förändrades. Ett samtal till och ytterligare en vändning. Vi lämnas aldrig oberörda. Ve och fasa om livet bara ville vila. Vila med överraskningarna. Goda som onda. Men vad vore livet egentligen då. Kan man ju faktiskt undra.

Handla rätt

Jag har alltid sagt till mig själv att den dagen jag har ekonomin som stödjer det ska jag handla mer ekologiskt och rättvist än vad jag redan gör. Det är för mig en självklarhet. Ser massvis fram emot det. Tills dess får jag fortsätta satsa på mina småköp. Hur oekonomiskt det än må kännas jämfört med en flaska vanligt vatten. Men vi måste göra det vi kan. Slut på propagandan. Skål!

Säkert.

Dagens tanke. Jo för tänka gör jag från och till faktiskt jag med.

Vi kommer säkert flytta = Vi kanske flyttar.

Vi kommer flytta med all säkerhet = Vi ska flytta.

Betydde inte säkert att det är säkert? För visst är det som ovan? Att i det första sammanhanget så är säkert inte så säkert. Utan det krävs en omformulering av meningen för att få det att låta säkert. Alltså med all säkerhet. När blev säkert ett kanske? Eller är det kanske bara jag som fått något om bakfoten? Det är det säkert…

Har ni fler sådana exempel?

Dag 5: Vad är kärlek?

Det tycks mig som att varje individ förklarar detta på sitt eget sätt. Kärlek. Är det komplext eller enkelt? Svaret i sin tur, är det komplext eller enkelt? En mening eller en uppsats? Samma svar livet ut eller en mognadsfråga?

För den här gången håller jag det kort. Det som är kärlek för mig just nu. Att klara av, älska och avguda både kvaliteter och brister. Varje dag och varje sekund. Att bli en bättre version av sig själv. Att livet inte är densamma utan den andre. Att längta. Sakna. Att ingen annan och inget annat betyder lika mycket. Så.

Besvärlig frisörkund

1

Suddig bild, hej! Hörrni, nu ska jag iväg och klippeliklippas för första gången på fjorton hela toviga månader. Ska bli megaskönt så ni anar inte. Jag är en av de där jobbiga kunderna som vet preciiis vad jag vill ha och inte vill ha. Men mest för att många svenska hårfrisörer verkar vara så oerhört rädda för ett stort, svart och lockigt hår. Blir oftast att de ser knäsvaga ut, klipper det som ett V i ryggen(?) fastän jag innan sagt att jag tycker detta är fult. Eller tunnar ut det så det blir mer frissigt och närmast liknar en afrofrisyr. Eller drar fingrarna igenom mitt hår så lockarna står åt alla håll och kanter. Eller plattar det innan det klipper för de tycker det är lättare. Men glömmer alldeles att jag inte har platt hår och att klippningen således inte riktigt passar lockigt hår. Allt detta plus lite till har jag dock förklarat för tjejen som ska klippa mig. Varit väldigt tydlig med att hon väntar en kräsen och besvärlig kund. Hon bara log och sa att jag var varmt välkommen och att vi nog skulle försöka lösa det hela på ett bra sätt. Svälj. Hur ska detta gå?

Typiskt Ferferi

1

En rar läsare frågade mig om jag inte kunde berätta lite om hur jag sminkar mig eller vilka produkter jag använder. Ja visst kan jag göra det, tänkte jag. Även om jag själv inte tycker det är så spektakulärt det jag kletar på, så vet jag att det bästa som finns är att rota i mammas eller en väninnas sminknecessär. Få tips, testa, lukta och dutta. Det mesta jag använder idag håller på att ta slut och är därmed så satans tråkiga att fota, men jag ska se hur jag fixar detta dilemma. Men tills dess vill jag rekommendera något annat i sminkväg till alla fina damer som läser min blogg. Läppstift! Jag har använt läppstift ända sedan jag började sminka mig i högstadiet. När alla andra kletade på rosaglittrig läppglans smetade jag på ett lager beige eller nougatfärgat läppstift.

Sedan har jag läst i diverse tjejmagasin och undersökningar att det är det mest osexiga som en kille vet om. Läppar med läppstift på menar jag. Men det struntar jag fullkomligt i. Speciellt under vintern då det faktiskt är det bästa skyddet mot de kalla vindarna. Ingenting annat hjälper så bra som ett oljigt, fint läppstift. Så jag kör på och är fast. Har försökt vänja av mig periodvis men det går inte alls. För jag ser inte poängen i det riktigt. Det bästa som finns ju är att få känna sig som en fin dam från tjugotalet som försynt lägger på ett nytt lager väldoftande färg på sina läppar och sedan smackar ihop dem lite lätt. Mysigaste känslan.

Dålig dag

1

Idag har jag en dålig dag. Jag är rätt upp och ner som person. Men så får det vara. Det är jag. Den där berg-och dalbanan. Men ibland dyker det upp saker som gör andra saker påmind. Ni vet. Jag har avbokat mina planer under dagen vilket känns skönt. Det var rätt mycket idag och jag har för vana att boka upp mig så mycket dagar jag mår dåligt att det sedan slår emot istället senare.

Jag skippade Lanvinhetsen idag också. Orkade inte slåss med ett gäng andra höns. Det har aldrig varit min grej att göra så. Jag brukar vara den tysta musen som står avsides och inväntar tills någon lämnar av sig något de inte vill ha eller passar. Däremot har jag fått saker ryckta ur mina händer, kvinnor som skällt på mig utan anledning, tår som trampats på, mammor som inte hinner byta på sina barn så de gör det rakt på golvet framför mig i butiken… ni vet. Människor som hetsar upp och blir galningar för några minuter. Normalt kan jag ta det. Idag orkade jag inte. Fastän det var lite grejer jag verkligen ville ha från kollektionen.

Så nu brygger jag kaffe. Och tänker. Tänker på jobbiga saker. Känner ångesten bubbla upp. Funderar vidare. Försöker tränga bort. Sedan kanske jag har ork att ta mig in till stan och möta upp mina planer i alla fall. Under förmiddagen dock. Behöver jag egentid.

Bilderna undrar ni? Lagade en stor lass fisksoppa i förrgår. Som finns kvar idag. Så värmande. Helande. Gott.

2