Kategoriarkiv: Packa

Urbota tråkigt

Fy tusan vad tråkigt det är att packa. Jag har säkert tagit en sjuttiotolv pauser redan. Urdålig är jag på att kunna begränsa min garderob. Hur packar man för en vardag två-tre veckor framåt? Jag ställde mig samma fråga när jag skulle flytta till Paris. Men då avsåg perioden vara någorlunda längre. Fem månader till en början. Från sensommar till vinter. Alltså tre årstider att täcka dessutom. I en endaste resväska. Det, mina vänner, var inte det lättaste. Så jag kanske ska ta dagens packning lite mer med ro. Men det plåstrar inte om de facto att det är urbota tråkigt i alla fall. Nu har jag bara avdelning hygienartiklar kvar. Tror jag.

Packning och fjärilar

1

Packpackipackpack! Nu packar jag mig en resväska med kavajer, blusar, kostymbyxor och allt som kan tänkas behövas för två veckor framåt. Känns inte riktigt som jag flyttar än då jag inte har boende färdigt och bara åker med en resväska. Men jag är inte mindre nervös för det! Jösses nu börjar fjärilarna i magen ta sats för att flyga känner jag. På tisdag smäller det. Stannar i storstaden den första helgen också. Kommer kanske bli lite ensamt. Lilla jag i storstaden. Men klarade jag Paris så klarar jag nog detta också, det tvivlar jag inte på. Nu ska jag bara lyckas få ordning på alla plagg som måste med.P

Jag måste berätta

1

Käraste ni. Till helgen väntar en spännande grej för min del och jag kommer därmed inte vara i Göteborg. Jag kan tyvärr inte berätta mer än att jag är oerhört smickrad och glad över att få åka iväg på det här. Allting kom så hastigt och lustigt. Men det passar ju mig. Fredagskväll och jag åker imorgon bitti och har inte ens börjat packa. Orkar inte tänka på vad jag ska ha på mig, vilket kommer vara ganska viktigt tror jag. Så jag väljer att sitta här och skriva till er istället och måla naglarna i guldigt glitter. När jag kan säga mer, lovar jag att jag gör det givetvis. Ni är så bäst också så jag vet att trots att jag är dunderjobbig nu och säger A men inte B så är alla ni som läser det här fina nog att respektera detta och inte ställa några frågor. Anledningen till att jag berättar det här är för att jag kommer ha ont om tid för bloggen tyvärr. Jag har tidsinställt några inlägg till imorgon dock… Söndag blir svårt. Det här med att jag inte kan liveblogga suger ju apa minst sagt. Men hörrni, visst är lacket alldeles så glamouröst och läckert!?

2

Eeeeh. I haven’t started packing my bags yet for tomorrow. Hmm. Maybe I should do that. Oh and also, all thiefs out there: Forget to come by here. I have already made sure someone is living here while I am gone. Sådetså.

Done!

Sådär. Där har vi det. Färdigt. Med undervikt och allt om vi beräknade det hela rätt. Klapp på axeln för det. Dock lämnade vi kvar hälften. Hur i jösse namn fick jag till så mycket saker i Paris? Kom ju ner med mycket mindre. Inte har jag shoppat så mycket heller. Visserligen kom pojkvännen ner med två lass i höstas. Där har vi det. Mysteriet löst. Hur som haver. Nu är lägenheten skinande ren också. Varför är det alltid som renast när man flyttar ut? Och då är jag inte ens en skitig person…

Men hörrni, hur i herrans namn ska vi lyckas få med oss det här till flygplatsen? Jag kommer bryta ryggen.Senast, när jag kom tillbaks till Sverige för julhelgen bröt jag flera naglar, skrapsår på händerna, blåmärken på armarna och kroppen min var så öm så jag knappt kunde röra mig dagen efter. Allt på grund av alla tusen trapportna i Paris metro. Inga hissar eller rulltrapport alls. Och metron till Charles de Gaulle ligger typ femtio meter under mark.

English: Hey ho. There we go. Done. With underweight and all if we counted the whole thing right. Applauds for that. We left half of it here though. How on earth did I collect so many things in Paris? I came down with a lot less. Neither have I been shopping that much. Although my boyfriend came down with two big loads last fall. Mystery solved. However. Now the appartment is clean and shiny. Why is it always as cleanest when you move out? And I am not even a dirty person…

But hey you, how will I ever manage do bring all this to the airport? I will break my back. Last time, when I came back to Sweden for the Christmas holiday I broke several nails, had scratches all over my hands, bruises on my arms, and my body hurt so much I barely could move the day after. All because of the damn stairs in the metro of Paris. No elevators or escalators what so ever. And the metro to Charles de Gaulle is like fifty metres under ground.

Pack

Att packa är bland det svåraste jag vet. Att säga hejdå och lämna kvar kläder bakom sig är så hjärtskärande för mig. Jag älskar kläder och ytlighet. Jag älskar allt bärbart jag äger. Hur ska jag kunna välja mellan den ena eller den andra? Som att välja mellan sina barn. Det går inte. Det är inte som att jag äger mycket här i Paris ändå. Jag mår dåligt. Har gott och muttrat och surat hela kvällen. Så det blev övervikt till slut. Men än har jag två dagar på mig så kanske finner jag mod att ta ur lite fler saker. Usch. Usch.

English: To pack is one of the hardest things to do. To say goodbye and leave some clothes behind is heartbreaking for me. I love clothes and superficiality. I love everything wearable that I own. How will I then be able to choose between this or that? Like choosing between your children. Impossible. It’s not like I own that much here in Paris anyway. But still. I feel ill. Have been moody walking around muttering for myself all evening. So finally it had to be overweight. But I still have to days to maybe find some courage to take out some more from the luggage. Ugh. Ugh.

Tio kilo från väska till kropp

Just det, dessförinnan så var jag på Landvetter. Där hade jag sisådär tio kilo för mycket… så jag tömde fyra och resten tog jag på mig. Så här trashig får man se ut om man ska få med sig allt. Kan nämnas även att jag hade på mig en skinnjacka och en ullkavaj samtidigt, en stor ordbok i famnen och gömde datorn under armen. Att icke förglömma min kedja i midjan… det var en del att ta av sig inför varje kontroll och kvinnorna tittade misstänksamt på mig och männen skrattade och sa att så är det om man vill vara fin. Ja jo, så var det, och jag vägde nog tio kilo mer än jag brukar.