Kategoriarkiv: Allmänt

Ferferi has left the building

Här kommer inlägget jag liksom lite väntat med. Dragit ut på det tills jag känt efter ordentligt och varit säker. Ni vet förmodligen redan vad jag tänker skriva. Det har varit rätt uppenbart på sistone.

Jag varken vill och kan skriva här längre. Av många anledningar.

När jag började skriva menade jag inte alls att göra det till en sådan stor publik som det blev. Syftet var en resedagbok för mina närmaste om äventyren i Paris. Sedan gick det som det gick. Det eskalerade. Jag lärde mig en helt ny värld, fann massa nya bekantskaper, fick en utmaning i att fotografera och skriva mitt bästa. Just för att läsarantalet skrämmande nog ökade och ökade. Så bloggen blev ett heltidsjobb och ett redskap att förvalta väl helt plötsligt. Något jag inte alls förutsett. Jag menade också att sluta när jag var färdig med min resa. Men kunde inte riktigt med. Så mycket som jag lagt ner min själ i det.

Redan i augusti när jag kom hem från Paris så märktes dock en stor skillnad i mitt bloggande. Glöden försvann. För det var ju ingen Parisblogg längre. Grundstenen hade rubbats.

Numera jobbar jag heltid. Mitt liv har tagit en annan vändning än vad jag hade planerat. En väldigt positiv sådan. Och jag fick släppa alla mina planer och projekt. Sluta mina jobb. Flytta till en ny stad. Lägga idéerna på is.

För tiden. Den är numera knapp. När jag är ledig så vill jag just vara det också, ledig. Då vill jag inte behöva fota allt jag gör. Tänka på hur allt ska formuleras i skrift efteråt. Sätta mig vid datorn. Igen. När jag ändå sitter vi en dator mest hela dagarna.

Jag säger inte att jag slutar för gott. Kanske får jag längtan och skriver ett inlägg någon gång. Däremot vet jag att skulle jag fortsätta på riktigt så lär det inte hända i det här formatet. Jag har tillsammans med några kollegor startat  en ny blogg. En jobbrelaterad sådan. Så energin kommer hädanefter ligga där.

Men skriver jag för mig själv, så kommer det förmodligen ske mer privat.  Och på ett ställe som inte limiterar mina fotouppladdningar, raderar foton, tappar bort inlägg, ligger nere eller hindrar mig från att se statistik. Framförallt kanske också ett ställe som håller det de lovar. Det har varit problem sedan jag bytte hit för snart ett år sedan. Nu får det räcka.

Mitt nya liv har hittintills inneburit en hängivelse till mitt dagliga arbete. Jag andas det. Jag drömmer det. Jag lever det. Och det är precis det jag vill göra ett tag framöver också. Närmast väntar tjänsteresa till Dublin. Till sommaren Los Angeles. Däremellan och efter en himlans massa andra äventyr och resmål. Jag älskar och brinner för det jag gör och vill fullt ut koncentrera mig på detta.

Ett nytt kapitel i mitt liv har startat. Så det är dags att vända blad.

Tack för att ni varit med mig fram till nu.

Surmulen

Okej så veckorna bara far förbi. Känns som jag nyligen flyttade till Stockholm. Däremellan klämde jag in USA. I nästa vecka utmanas jag för första gången riktigt på mitt jobb. Det är med skräckblandad förtjusning jag nu pluggar på inför det. Därefter, om åtta dagar, så far jag iväg till Dublin. Där väntar en veckas utbildning med kollegor från Afrika, Europa och Mellanöstern, som också de är nya på företaget.

Så. Ni förstår. Denna tysthet. Just nu i detta nu är jag så trött i kropp och knopp att jag mest är surmulen. Inspirationen lyser med sin frånvaro på den kreativa nivån. Ögonbrynen rynkas ihop.

Lägg till att jag är så ytlig så jag saknar mina kläder, mina skor, mina smycken…

Ni hör. Jag glömmer alldeles bort vilket bra liv jag har. Bra kille. Bra jobb. Bra hälsa. Nu är jag mest bara surmulen. För orken sprungit sin kos.

Men jag älskar det.

Myran Ferferi

Uppe med tuppen. Med en förkylning i högsta hugg. Erfarit Stockholmarnas morgonrusning i tunnelbanan. Som myror på uppdrag. Seriösa, sömndruckna och brådis. Får passa mig med min stora resväska. Gäller att inte vara i vägen för karavanen av myror på rad i de mörka tunnlarna. En syn för gudarna.

Med världen i min famn

Vibbar av Amelie och trädgårdstomten. Jag och min jordglob på väg till en mellanlandning mellan Göteborg och Stockholm. Här ska den få vila i ett par månader tillsammans med ett tjugotal flyttkartonger. Det har varit en redigt hektisk helg. Har någon av er flyttpackat på enbart två dagar? Än mindre hyrt och hyrt ut lägenhet på mindre än en vecka? Jobbat samtidigt? Gratulerar då vet ni vad jag pratar om.

Nu åker jag upp med fyra små resväskor. Mer än så fick jag inte med mig. Resten av prylarna och kläderna får vänta.

Hejdå lägenhet. Hejdå Göteborg.Nästa gång vi ses är jag blott en besökare.

Ja men back on track, absolut!

Som en läsare påpekade har jag verkligen varit urusel på att uppdatera och underhålla denna blogg den senaste tiden. Med all förståelse visserligen. Ett nytt kapitel i mitt liv har påbörjats och med den kommer nya utmaningar, förändringar och måsten. Måste hitta ny lägenhet har till exempel varit en sådan typisk grej. Måste hyra ut gamla lägenheten en annan. Måste flytta mina saker till Stockholm ytterligare en viktig punkt.

Nu så verkar det mesta dock falla på plats tack och lov. Visserligen har jag en del kvar på listan att bocka av. Men jag kan på något sätt skönja slutet. Det har varit mäktigt och mäckigt att få starta upp på nytt. Det känns som att det på något sätt varit mitt signum den senaste tvåårsperioden. Men nu så. Torde jag vara kvar i en och samma stad för ett tag framåt i alla fall.

Vilken fager sådan också! Stad alltså. Visserligen ser jag mestadels tunnelbanor och rulltrappor när jag tar mig fram mellan destinationerna. Lite har jag dock sett och jo. Här kommer jag stortrivas. Till helgen kommer jag ner till västkusten för att säga hejdå till min fina lya. Där jag bott ända sedan jag flyttade hemifrån föräldrarna. Minus året i Paris. Ska packa ner mina prylar och ta med mig. Har bestämt mig att alla kläder ska få hänga med. Oavsett. Ingen utfrysning här inte. Jag har trots allt gjort mig av med kopiösa mängder med kläder senaste två åren. Så dessa är guldkornen.

Nu babblar. Imorgon ska jag ta mig tiden att berätta om modevisningen jag var på idag. Jo då. Lite mode hinns allt med fortfarande. Första gången jag besökte Stockholms motsvarighet dessutom. Lite kändisspotting blev det också. Men mer om det imorgon. God natt kära ni.

Se upp alla stockholmare!

Det var inte riktigt det lättaste att släpa på en resväska, handväska, tygpåse och sig själv i snöslasket och på isen. Vad tusan gjorde tvåtusentalet med alla gentlemän förresten?

Men nu är jag på väg mot nya äventyr! Måste sluta skriva här nu också innan jag blir galen. Är inte alls van att knappa mobiltangenter med korta pojknaglar.

Acqua di Parma

1

Hygienartiklar var det ja. Och kosmetika. Såg att en av mina favoritparfymer bara hade några droppar kvar. Sprutade ut de sista dropparna på min packning så tar jag bara med en liten tester upp. Allt för att minimera vikten på den hala isen. Således alltså också en avsked av en helt fantastiskt god doft. Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om Acqua di Parma. Både om märkets historia och min historia med den. Från att det till början bara var herrparfym som användes av italienska gentlemän tills dess att Audrey Hepburn och Katharine Hepburn båda började använda den och den blev unisex, till alla mina eskapader i Paris med den som min närmaste kumpan. Men nytt kapitel var det va?