Veronica

Efter över 100 dagars daglig och intensiv umgänge med den här skönheten börjar jag känna en saknad. En fantastisk period spenderade vi tillsammans. Vi stötte ihop på Svenska Kyrkan första veckan jag var i Paris då vi båda letade efter ett ställe att bo på. Det passade sig så bra när jag hittade ett ställe som var för stort för enbart mig. Vi flyttade in och de följande månaderna mötte vi Paris tillsammans. Med samma intresse för mode och mat behövde vi inte ens kompromissa. Tack Veronica för tiden. Jag lovar att upptäcka resten av Paris för dig nu till våren!

Champs Elysées goes Xmas

Jag märker att jag börjat bli som parisarna i vissa avseenden. Ett tillfälle då jag blir som dem är när jag promenerar upp för den långa avenyn Champs Elysées. Överallt turister! De står och blockerar flödet, de går för långsamt, de ska ta kort på varenda skylt och gatusten och är helt enkelt i vägen. Man glömmer snabbt hur man själv var…
Trots horden av turister som strosar på den här avenyn så kan jag inte låta bli att gå förbi på julmarknaderna, de mysiga neonljusen som tänder upp hela avenyn, barnen som åker rutschkana i de temporära lekplatserna och doften av den smälta chokladen som kittlar hungern ännu mer.





Sverige

Förutom att få träffa vänner och familj ser jag framemot lite andra saker i Sverige också…

  • Se vad den här fuzzen kring Paradise Hotel handlar om egentligen.
  • Dricka en kopp espresso på Bar Italia.
  • Se havet! Vackra Seine i all ära, men inget kan slå det mäktiga havet.
  • Dricka en öl på på något hak i Göteborg.
  • Gå på bio utan att bli ruinerad, har inte varit på bio sedan jag lämnade Sverige.
  • Käka popcorn, nästintill omöjligt att hitta det här.
  • Äta Sushi, för fy sjutsingen vad dyrt det är här.
  • Ta reda på vem fasiken den där Anna Anka är som alla pratar om?
  • Julbak med Max.
  • Att inte behöva tänka på HUR jag ska säga saker varje gång jag ska öppna munnen.
  • MIN ÄLSKADE ÄLSKADE GARDEROB

Le chien mignon

Precis som jag lovade mig själv så var jag på en lång promenad på stan igår. Jag och Veronica försökte gå gator vi inte gått innan och det ångrar vi inte. För rätt vad det stötte vi på dessa rackare i ett skyltfönster och blev som barn på zoo.



När vi steg innanför dörrarna förstod vi att det en djuraffär, tur det! Med Parisarnas matvanor vet vi ju aldrig.

Mitt i Paris låg det, precis vid Seine på Rive Droite längs med Ile de la Cité.

Neon

På en av de många broarna över Seine fick jag syn på de här dagisbarnen och deras fröknar. Mot den gråa bakgrunden lyste onekligen deras neonfärgade mössor upp och bildade en intressant kontrast. Jag stod och skrattade högt och länge åt de stackars barnen tills jag kom på mig själv med att det kanske inte var så snällt. Snabbt klickade jag av ett foto och skyndade iväg igen…

Chaource

Jag fick en önskan om att recensera ostar. Så mycket ost som jag ätit sedan jag kom hit så känner jag att det nu kanske är dags faktiskt. Här har vi Chaource från Lincet, en sorts brie som var utöver det vanliga. Hårda kanter, mjuk och len inuti och tuggmotstånd i kärnan. Väldigt smakrik, lite saltare än en vanlig brie och supergod till en bit baguette. Jag gillade speciellt variationen i ostens konsistens som gjorde den mer intressant än en vanlig brie.
Den får betyget 4/5.